När ett spill inträffar eller en lukt sprider sig i rummet är det farligt att gissa. Ett säkerhetsdatablad (SDS) är ett dokument som eliminerar gissningar. Det förklarar vad kemikalien är, vad den kan göra med människor och miljön, och exakt hur man hanterar, lagrar och agerar steg för steg.
Vad är ett säkerhetsdatablad?
Ett säkerhetsdatablad (SDS) är det officiella informationsbladet för en kemikalie. Det beskriver vad produkten är, vilka faror den medför och hur man använder, lagrar och hanterar den på ett säkert sätt, steg för steg.
Alla SDS följer samma format med 16 avsnitt (GHS). Det innebär att viktiga detaljer som faror, första hjälpen och personlig skyddsutrustning alltid finns på samma ställe, oavsett leverantör.
Om en arbetare till exempel råkar utsättas för en kemikalie vid hantering, är det första du bör göra att ta fram ett SDS. I avsnittet om första hjälpen i ett SDS anges exakt hur man ska agera i sådana situationer för att förhindra ytterligare skador.
Därför är säkerhetsdatabladet en manual för kemikalier: det beskriver faror, personlig skyddsutrustning, åtgärder vid olycksfall och nödåtgärder så att vi kan agera snabbt och rätt.
Varför behöver vi ett säkerhetsdatablad?
Innan det fanns globala standarder varierade kemikaliedatabladen kraftigt, med olika layouter, saknad information och otydliga faror. Arbetare, arbetsledare och räddningspersonal var ofta tvungna att gissa i en krissituation.
För att åtgärda detta enades tillsynsmyndigheterna om formatet Globally Harmonized System (GHS). I praktiken innebär det att OSHA:s HazCom i USA och CLP/REACH i EU kräver ett enhetligt säkerhetsdatablad med samma grundläggande avsnitt och termer.
Målet var enkelt: att göra viktig säkerhetsinformation tillgänglig så att vem som helst snabbt kan hitta den var som helst på en produktionslinje, i ett laboratorium, vid en lastkaj eller under en nödsituation.
De 16 avsnitten i ett säkerhetsdatablad
Alla säkerhetsdatablad följer samma layout (GHS/CLP/REACH över hela världen; OSHA HazCom i USA). Du behöver inte memorera den, utan bara veta var du ska leta:
| # | Avsnitt | Vad den omfattar | Varför det är viktigt | Vanliga användningsområden |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Identifiering | Produktnamn, avsedd användning, leverantörens kontaktuppgifter, nödnummer | Bekräftar att du har rätt säkerhetsdatablad; vem du ska ringa snabbt | Verifiera produkten; kontaktuppgifter för nödsituationer |
| 2 | Farlighetsidentifiering | Piktogram, signalord, H/P-uttalanden, faroklasser | Snabb översikt över risker före hantering | Välj personlig skyddsutrustning; anpassa etiketter |
| 3 | Sammansättning/ingredienser | Komponenter, CAS-nummer, koncentrationer | Hjälper till vid medicinsk vård och riskbedömning | Exponering/giftinformation |
| 4 | Första hjälpen | Vad man ska göra vid kontakt med ögon/hud/inandning/förestånd | Steg-för-steg-åtgärder för att minska skadan | Omedelbar åtgärd |
| 5 | Brandbekämpningsåtgärder | Brandbekämpningsmedel som ska användas, särskilda brandrisker, råd | Säkrare brandbekämpning; rätt media | Brandplan för denna produkt |
| 6 | Åtgärder vid oavsiktlig utsläpp | Spillbegränsning, sanering, personlig/miljömässig skyddsutrustning | Begränsa spridning och exponering | Spillkit och avloppsskydd |
| 7 | Hantering och förvaring | Säker användning, förvaringsförhållanden, oförenligheter | Förhindrar incidenter innan de inträffar | Var/hur ska det förvaras |
| 8 | Exponeringskontroll/PPE | Exponeringsgränser, ventilation, erforderlig personlig skyddsutrustning | Förhindrar incidenter innan de inträffar | Välj personlig skyddsutrustning; fastställ kontroller |
| 9 | Fysiska och kemiska egenskaper | Utseende, lukt, pH, flampunkt etc. | Förutsäger beteende; antändningsrisk | Regler för hantering av brandfarliga ämnen |
| 10 | Stabilitet och reaktivitet | Vad gör det instabilt/reaktivt: oförenliga ämnen | Undviker farliga reaktioner | Segregation; processäkerhet |
| 11 | Toxikologisk information | Hälsoeffekter, exponeringsvägar, symtom (akuta/kroniska) | Vägledning för medicinsk vård och skydd | Information om hälsorisker |
| 12 | Ekologisk information | Akvatisk toxicitet, persistens, bioackumulering | Förhindrar miljöskador | Dräneringsskydd; avfallsplanering |
| 13 | Avfallshantering | Hur produkten/behållaren ska bortskaffas enligt reglerna | Laglig och säker hantering vid slutet av livscykeln | Avfallsmärkning och upphämtning |
| 14 | Transportinformation | UN-nummer, transportnamn, faroklass, förpackningsgrupp | Säker, laglig transport och dokument | Transportdokument och etiketter |
| 15 | Regulatorisk information | Tillämpliga lagar (t.ex. REACH/CLP, lokala bestämmelser) | Håller dig efterlevande | Efterlevnadskontroller |
| 16 | Övrig information | Revideringsdatum, källor, förkortningar | Säkerställer att du använder den senaste informationen | Versionskontroll; utbildningsanteckningar |
Vem behöver förstå säkerhetsdatablad?
Alla som köper, lagrar, flyttar, blandar, använder, rengör eller hanterar kemikalier, till exempel produktions- och lagerpersonal, laboratorie- och städpersonal, arbetsledare, EHS-chefer och räddningspersonal. Säkerhet är inte bara EHS-personalens ansvar, utan gäller alla som arbetar i närheten av farliga kemikalier.
Varför säkerhetsdatablad är viktiga
När något spills eller en lukt sprider sig i rummet gissar vi inte, utan öppnar säkerhetsdatabladet. Det är det enda stället som snabbt informerar oss om faror, personlig skyddsutrustning och första hjälpen-åtgärder för att förhindra skador. Här är några exempel på hur ett säkerhetsdatablad hjälper oss:
1) Det förhindrar skador.
SDS visar de verkliga riskerna (brand, toxicitet, korrosion, miljöskador) och de kontroller som förhindrar dem: personlig skyddsutrustning, ventilation, lagringsförhållanden, oförenligheter. När teamen kontrollerar avsnitt 2 och avsnitt 8 före arbetet minskar antalet incidenter.
2) Det påskyndar första hjälpen och spillhantering.
Om något går fel improviserar du inte. Du öppnar avsnitt 4 och följer första hjälpen-åtgärderna exakt; du använder avsnitt 6 för att begränsa spill och skydda avlopp; du kontrollerar avsnitt 5 för att välja rätt släckmedel. Panik blir till en plan.
3) Det håller etiketter och utbildning ärliga.
Etiketter på arbetsplatsen och sekundära behållare ska matcha avsnitt 2 med samma piktogram, signalord och H/P-uttalanden. Utbildningen förstärker sedan dessa regler, så att språket förblir konsekvent på skyltar, etiketter och övningar.
4) Det bevisar efterlevnad.
Lagar kräver att aktuella säkerhetsdatablad ska vara lättillgängliga under varje skift. Ett tydligt säkerhetsdatabladprogram, ett säkerhetsdatablad per produkt, arkiverad historik och snabb åtkomst gör revisioner till en enkel uppgift istället för en kamp.
5) Det skyddar miljön.
SDS förklarar ekologiska risker (avsnitt 12) och korrekt avfallshantering (avsnitt 13). Att följa dessa steg förhindrar föroreningar, böter och oplanerade kostnader.
Är ett säkerhetsdatablad lagligt obligatoriskt?
Ja, om kemikalien är farlig. Enligt Europeiska unionen kräver CLP och REACH säkerhetsdatablad på marknadens officiella språk, med uppdateringar när ny information om faror framkommer. Oavsett var du bedriver verksamhet är tumregeln densamma: aktuella säkerhetsdatablad måste vara lättillgängliga för arbetstagare vid varje skift med alla farliga kemikalier på golvet.
Bästa praxis för hantering av säkerhetsdatablad
Verktyg som SDS Manager underlättar dessa vanor med ett sökbart bibliotek, QR/offline-åtkomst och matchande etiketter, så att säkerhet blir en rutin och efterlevnad är kvittot på det arbete vi redan har gjort.
I slutändan är ett säkerhetsdatablad inte pappersarbete, utan en handbok som håller människor säkra när varje sekund räknas. När vi har ett säkerhetsdatablad per produkt, gör det tillgängligt direkt och anpassar etiketterna till samma data, blir arbetsplatsen lugnare och besluten snabbare.
Snabba vanliga frågor
F. Är ett säkerhetsdatablad detsamma som ett MSDS?
S. MSDS var det äldre formatet. SDS är den GHS-anpassade standarden med 16 avsnitt som används idag.
F. Behöver alla kemikalier ett säkerhetsdatablad?
S. Nej. Men farliga kemikalier behöver det, och många arbetsgivare har säkerhetsdatablad för gränsfall för att kunna utbilda och agera med självförtroende.
F. Var hittar jag rätt säkerhetsdatablad?
S. Börja med leverantören eller tillverkaren. Se till att revisionsdatumet är aktuellt och att produktidentifieraren stämmer överens med den produkt du faktiskt använder.
F. Hur ofta ska ett SDS uppdateras?
S. När ny information om faror eller regleringar blir tillgänglig uppdaterar leverantören säkerhetsdatabladet. Vi granskar biblioteken minst en gång om året och ersätter äldre versioner så att endast ett aktuellt säkerhetsdatablad används.
F. Vad händer om säkerhetsdatabladet och etiketten inte stämmer överens?
S. Betrakta säkerhetsdatabladet som den giltiga källan. Uppdatera etiketten på arbetsplatsen så att den stämmer överens med avsnitt 2 (piktogram, signalord, H/P). Ersätt gamla mallar och behåll ett säkerhetsdatablad per produkt så att utbildning, etiketter och revisioner förblir samstämmiga. Om du är osäker, begär det senaste säkerhetsdatabladet från leverantören.
